När jag påbörjat att tillverka nya lister för ramen med exakta måtten för att passa ihop med det gamla oförstörda bitarna, fick jag äntligen hämta glasen.. Det visade sig att alla mått var fel på glasen!

Ett av glasen gick sönder, trotts att jag försökte lyfta det super försiktigt. Jag insåg då att det var omöjligt för mig att hantera så pass ömtåliga glas.. Förvisso var glasen bara 2mm tjocka, men jag tror att glasen var extra ömtåliga tack vare antireflexiva behandlingen.. Storleken hade också sin betydelse. Alltså, var det bara att frakta tillbaka glasen och låta glasmästaren skära till dem i rätt storlek och skjuta in dem i ramskåran.

Förutom detta hade jag till min besvikelse upptäckt att glaset såg ut som om det var immigt. Mina grafiska bilder skulle inte framträda så som jag hade trott. Men har man beställt antireflexivt glas så har man, tänkte jag..

Så småningom var det dags att hämta ut två tillskurna passportourer från en ramverksta på söder. Själv hade jag misslyckat när jag försökt skära ut så pass stora bitar som jag behövde för två av mina grafiska bilder. Jag såg hur hundralapparna flög iväg och jag insåg att det var lika bra att låta en yrkesman göra det...

När jag väl var där, fick jag se hur ett antireflexivt glas såg ut. Alltså helt normalt utan immag yta... Jag hade fått något man använde på 70-talet sa rammästaren...

Det var trots allt inte rätt glas som jag fått, jag kände att jag måste ringa upp glasleverantören igen.. Det av inte så poppis att avbeställa allt. Nu har jag inget att göra med Hägerstens glas längre.. De visste inte hur ett anti reflexivt glas såg ut, påstod de.. Jag hade förklarat noga var jag skulle använda det till. Det är svårt att se hur grafiska bilder ser ut genom ett immigt glas... Dessutom kostar ett riktigt antireflexivt glas 2500kr kvadratmetern, så 3000kr hade inte räckt långt..

Nu börjar det bli panik för allt detta hände under vecka 19, innan vi skulle öppna för utställningen... Trots noga planering och hårt arbete gick saker och ting inte i lås på någon front. Bara att få ett seriöst företag att skära till mina passportourer var ett problem. Då det första stället som jag varit i kontakt med i god tid avböjde i sista sekund. Jag hade till och med åkt dit med kartongen för tillskärning, då någon på samma eftermiddag ringde och sa att de inte hade någon som kunde göra jobbet..

Det gällde även att hitta någon som kunde leverera ett 2mm tjockt planglas till fem ramar på mindre än en vecka.. Ramarna blev färdiga på torsdag och glaset jag beställde från Samglas kunde monteras och hämtas tidigast på tisdag kl. 17.00. Alltså dagen före vernissagen.. Denna tisdag jobbade jag till halv ett på natten.. Bakstyckerna skulle monteras fast och sista biten på ramen skulle limmas efter att glaset var färdigmonterat i ramen. Varför sista biten på ramen inte var limmad och bakstycket inte fastsatt, var för att man skulle kunna trä in glaset i fåran på ramen lättare.

När jag öppnade förpackningen var ett glas sönder i kanten, vilket jag inte kunde göra någonting åt innan utställningen...