Blogg för vecka 6

Jag funderar en hel del på vad mitt projekt ska fokuseras på! Vad är det viktiga, vad vill jag synliggöra, vad vill jag nå så som syftet med arbetet, hur ska jag gå till väga o.s.v.

Det jag kom fram till var att jag ville synliggöra det vi ofta anser som äckligt, ohygieniskt eller stör funktionen av någonting vi måste använda oss av. Men det ska också på något sätt kunna upplevas som vackert! Då man bortser från vad det verkligen är! Smuts kan skapa vackra landskap med mängder av färgkombinationer och mönster!


Jag har redan hittat en plats som både kan ses som vackert och upplevas som äckligt eller ohygieniskt, dessutom förstör smutsen funktionen. Detta är vasken i vår ateljé på Konstfack. Det har varit stop där en längre tid och ovanpå vattenytan har det bildats mögel och bakterier av allt smuts som har fått stå där allt för länge.. Ett vackert landskap har fått växa fram!!!

Varför vill jag synliggöra smuts?
Smuts för mig är något som oftast inte tolereras vidare länge! Det är något som inte är bestående i den bemärkelse som exempel byggnader etc. Men utgångsläget smuts kan vara grunden för något mer bestående i form av konst! Förutom att synliggöra smuts från en vinkel som är mer estetiskt vackert, vill jag även förskjuta smutsen till en mer bestående form genom att återskapa smutsen jag ser omkring mig i min vardag till ett verk, tillverkat av mig själv! Genom att utgå från den form smuts bildar försöker jag återge detta med hjälp av grafikens möjligheter!

Tillvägagångssätt
Grafik:
Material: Tunn plåt från tryckerier, Gesso och metallspån!


Om mina laboreringar i grafiken misslyckas eller att jag känner att jag inte lyckats återskapa smutsen så som jag önskar, kommer jag att laborera vidare genom andra tekniker! Men först ska jag se vad jag kan skapa med hjälp av grafikens möjligheter!

Varför jag valt den grafiska metoden, är för att den inte går att styra så noggrant! Ibland blir det inte som man tänkt sig! Det kan bli misslyckade eller öppna nya möjligheter i mitt tolkningsarbete! Avsikten med att återskapa smutsen är inte att återskapa den i dess exakta form så som man gör med hjälp av fotografins möjligheter. Jag vill återskapa känslan och karaktären i en ny variant där smutsen är utgångspunkten! Smutsen ska vara det som inspirerar mig och där jag kan plocka ut de element som jag upplever vackert! Det vill säga mönster, strukturer, färgkombinationer o.s.v!




Hannas Workshop:
Det var mycket kul att få arbeta med broderi och virkning! Jag hade glömt hur man virkar så det var bra att få en repetition! Stickning och virkning skulle jag kunna använda i mitt skapande arbete i nya slags former!

Broderiet var också mycket mycket kul grej! Jag hade svårt att slita mig! Använd tråd och nål för att skapa en bild!!!! Bort med penslar och pannåer!!!!!

Jag skapade ett träd!

Forts. Blogg vecka 6

Torsdag var vi på Rumänska kulturinstitutet och tittade på deras utställning, där de var många olika konstnärer som ställde ut. DE var; Marie-Louise Ekman, Harun Farocki/Andrei Ujica, Anja Kirschner, David Maljkovic, Dan Perjovschi, Viktor Rosdahl, Stealth, Judi Werhein och Åbäke. De man la mest tid på var att titta på Harun Farockis och Andrei Ujicas film som var en slags dokumentär som handlade om hur Rumänska revolutionen gick till de första dagarna.. Filmarna var olika människor som med hjälp av vanlig videokamera filmade händelsen. De som uppenbarade sig för mig var att den egentliga revulitionen verkställdes, först då man övertagit TV-huset där man kunde nå hela nationen och sprida vad som hänt och på detta sätt påverka Rumänska folket. Det var intressant att se filmen, men tillslut tog tiden slut och jag kände att jag ville titta lite mer på de andra utställningsverk innan konsulatet skulle stängas för lunch.

Eftersom utställningen var så mångsidig kunde man få en del ideér på hur man själv skulle kunna hantera olika material i sitt eget arbete. De jag mest la märke till var hur vissa konstnärer använt andra material att måla eller teckna på. Någon hade använt ett lite sönder rivet lakan som man behandlat med vit färg först, innan man gjort målningen. Någon annan hade använt sig av något som liknade en beskuren del av en trästam, där konstnären gjort en blyertsteckning på.

Fredag var det dags för Moderna museét och Magasin 3
Vi fick gå runt själva och tittade på olika konstnärer och ........ föreläste lite mer ingående ett antal valda verk som kanske skulle kunna vara en inspiration för vårat fortsatta arbete..

Det mest inspirerande för mig var de konstnärer som ställde ut på Magasin 3, där min favorit var Sol Lewitt. Jag gillade faktiskt alla hans verk eller rättare sagt ideér till verk som framställdes av andra. Sol Lewitt är död och efter varje utställning förstörs verken för att ge utrymme till nya utställningar. Han är en konceptkonstnär, där det är ideén bakom verket som räknas och dess nogranna instruktioner som ska kunna följas för att återskapa verken om och om igen.. Mycket intressant ideér anser jag.. De var fashinerande att se väggteckningarna gjorda med mängder av blyerts streck eller snirklar.. De var också fantastiskt att se hur han laborerat med 4 grunfärger som man använder i grafiska verkstäder. Grått, blått, gult, rött tror jag? Rekomenderar alla att går och ser detta iinan allt tas bort!!!!

Den andra favoriten var den Amerikanske konstnären Tom Friedman som hade idérika uppfinningar i sina konstverk. Denna samling av verk hade han arbetat med i tre år och var som en konstnärlig reaktion på vår samtid. Hans konst är inte så kritiskt riktad mot konsumtionssamhället. Han använder många vardagliga varor som ingår i verken, ett exempel är en grön skulpturen där skulpturens tänder är gjorda av tanpetare. Hur som helst var det både en rolig och inspirerande utställning. Jag rekomenderar verkligen att se den...

Sen såg jag Maria Nepomuceno skulpturer som hon instalerat i ett rum, vilket får rummet att kännas som skog eller jungel. De större skulpturerna hänger som hängmattor tvärsöver rummet och mellan pelarna. Huvudakliga materialet hon arbetar med är pärlor och snören i massor av färger.. Rolig, mjuk och harmonisk utställning, men berörde inte mig så mycket som de andra konstnärernas verk...

Blogg Vecka 5



Bilder från Workshoppen vecka 5

Bilder från olika tolkningsarbeten utifrån den tildelade uppgiften

Workshop

I workshoppen skulle gruppen först skriva en text om en verklig händelse de varit med om. Det var viktigt att händelsen skulle ha upplevts av den som skrev berättelsen för att sen kunna jämnföras med den egna verkligheten som man beskrivit i sin text. När alla hade skrivit f'ärdigt texterna samlade jag in dem och delade ut dem igen så att man skulle få någon annans text. Med hjälp av valfri målarteknik skulle man sedan göra en tolkning från texten man tilldelats. Det var helt okej att skriva om en dröm man upplevt, i detta avseende beskrev man något verkligt som även kunde vara overkligt. Då man upplever något verkligt i ett drömstadie man befinner sig i.

Kort och gott så försöker jag koppla workshoppen lite med kursens tema, att synliggöra verkligheten. I denna uppgift vill jag synliggöra något som var och en varit med om i verkligheten. I uppgiften ska det beskrivas med ord. Utifrån en berättelse ska man göra sin egna tolkning som man visualiserar med hjälp av valfri målarteknik.

Dagen såg ungefär ut så här;

Start kl.9.00, men det blev kl. 9.20???????

Lagentruntsamtal kl. 9.20-10.30

Genomgång av uppgift och textskrivning ca kl. 10.30-11.00

Samling och start för målarprocessen kl. 11.00-12.00

LUNCH kl.12.00-13.00

Fortsatt arbete kl.13.00- 14.30

Fika med reflekterande samtal om uppgiftens funktionalitet i elevsammanghang. Där huvudsakliga frågan var; Vad var bra och vad var mindre bra med uppgiften, samt skulle man kunna göra på ett annorlunda sett och kanske utveckla uppgiftens struktur? Kl.14.30-14.40

Ganska snart så kom hela gruppen överens om att vi skulle gå laget runt och se varandras bilder. Många var nyfikna på hur man tolkat ens texter och ville gärna se bilderna trots att alla inte var helt färdiga. Jag föreslog att var och en berättar lite kort vad sin tilldelade text handlade om och sen hur man tänkte kring sin bild. Detta gick smidigt vilket innebar att vi slutade redovisningen strax före halv fyra, alltså kl.14.45-15.25 och sen kunde de som ville arbeta vidare..

Något som kunde varit bättre med min workshop:

Trots att vi började nio så började vi inte arbetet för ens vid halv elva, detta medförde till att det blev lite tidspress. Förvisso så är det bra att utifrån en viss tid kunna planera sitt arbete, men tiden för arbetet var för kort anser jag, vilket även vissa kursdeltagare tyckte. Det som själ tiden på denna dag är lagetrunt samtal, genomgångar, redovisningar, samt avbrotten man måste göra för att orka arbeta med en uppgift. En heldagsworkshop blev tre timmars intensivt arbete ,eller tre och en halvtimme ifall man orkade arbeta till fyra? Jag hade önskat målaruppgiften skulle varat i 4 timmar och 30 minuter till skrivuppgiften... Då hade man varit nöjd! Men tiden är inte allt, trots att min upplevelse över att tiden var för kort, tycker jag att alla var rätt färdiga med sina arbeten vid genomgången, förutom mig själv.. För att få mer tid kanske man inte ska köra så långa lagetrunt samtal och sen får man låta bli att invänta de som kommer sent till lektionen. Annars blir de som är i tid lidande...

Angående själva uppgiftens utformning kunde jag kanske ha tänklt igenom ytterligare, när det gäller skrivuppgiften! Det kan vara svårt att bara komma på en händelse som man varit med om och som man på ett beskrivande sätt ska berätta i ord. Jag talade om att man skulle tänka på vilken känsla som man upplevde i en händelse. Detta för att få stöd till hur man beskriver sin verklighet. Dessutom hoppades jag på att det skulle ge en karaktär till texten och i tolkningsarbetet i form av målning. Jag sa att man skulle beskriva sin händelse och upplevelsen där i, så pass beskrivande att vem som helst skulle kunna läsa texten för att automatiskt frambringa associationer av bilder och känslor etc. Det behövde inte vara någon häpnadsveckande händelse, utan en händelse direkt från vardagen som med någon sorts känsla i. Dessutom skulle man inte skriva sitt namn så man behövde inte skämmas över sin text. Jag pointerade noga att detta var ingen skrivövning, bara en utgångspunkt till det man ska måla!!!

Först tänkte jag att alla skulle beskriva en dröm de varit med om. Men sen efter att ha granskade mig själv insåg jag att jag bara kom ihåg de drömmar jag haft som mardrömmar. Kanske skulle resten av gruppen också haft detta som utgångspunkt och då skulle alla bilder ha samma karaktär, tänkte jag? Då var det bättre att man fick välja fritt en händelse man varit med om, så att berättelserna skulle få en mer varierande karaktär.

Nu i efterhand så ångrar jag mig nästan att jag endå inte begränsade textuppgiften till den verkligheten man beskrev var från den verklighet man haft i sina drömmar. Det hade varit intressant och se hur bilderna hade sett ut. Hade alla bilder haft en mardrömsliknande karaktär eller skulle det endå varit varierande känslor i texterna? Oavsett om det hade blivit mardrömsliknande berättelser eller inte, så tror jag att både texterna och bilderna skulle varit åt det surrealistiska hållet, vilket inte är alls fel... Dessutom kanske det hade varit lättare att skriva om en drömupplevelse??

Det som var bra i workshop:
Det som var bra i uppgiften var att man fick arbeta med två huvudakliga arbetsmetoder, det skriftliga och det bildliga. Det var också kul att man fick göra ett utbyte av varandras texter, där man fick se sin egna berättelse tolkas av någon annan. Det var avsiktligt att var och en skulle få välja en valfri målarteknik, då man själv eller den skola man arbetar på i framtiden kanske inte skulle ha möjlighet till att arbeta med exempelvis oljefärger. Det var himla tacksamt att arbeta med målarvana klasskompisar, då det hade tagit ännu längre tid att gå igenom hur man arbetar med ett visst målar material o.s.v.

Min egen komentar av måndagens workshop:
Trots allt, tyckte jag att worshoppen fungerade bra, och det var kul att se den stora nyfikenheten över hur ens text tolkats av någon annan. Det var också kul att alla arbetade så energiskt och flitigt! En annan bra detalj var att vi hade samtal kring uppgiftens utformning, där det som fungerade bra och mindre bra togs upp i undervisnings syfte. Man fick bra synpunkter på hur man kan göra förändringar till det bättre!

Själv hann jag aldrig f'ärdigställa uppgiften, så detta får hamna på min att göralista!












SLUT!

Vecka 4 workshop KROKI

Min bästa krokiteckning för denna omgång!
Inte så lyckat anser jag, har varit betydligt bättre då jag ritare kroki oftare för fem år sen....
Som sagt på eftermiddagen var det dags med att rita kroki.. Det var varierande ställningar med varierande tider...

Krokiteckning är alltid en nyttig övning enligt min mening!! Dessutom tror jag att man kan ha liknande övningar med gymnasieklasser... Högstadiet får man köra med kläderna på och elever och lärare kan stå som modeller för varandra.. Detta har jag gjort med eleverna då jag var på VFU i Rinkebyskolan. Då fungerade denna övning utmärkt.. Men jag skulle endå rekomendera uppgiften för barn som går i åttan, helst nian. Bästa är om läraren kan stå som modell, men då är det svårt att gå runt och hjälpa de som behöver hjälp med övningen.. Varför jag säger att man som lärare bör stå modell, är för att det alltid finns en risk att vissa börjar rita kallikatyrer på sin klasskompisar som står som modeller. Detta är det största problemet med övningen anser jag..

Fortsättning på vecka 4 blogg

Balongleken fick man ha öppna ögon, men då gällde det att kunna balancera en balong på ett finger till nästa person i ringen!

Kul lek igen! Inte så svår att göra och jag tyckte att denna lek var den leken som kändes lättast på alla plan... Något att ta fasta på ifall man ska göra dessa lekar med elever...

I en annan lek skulle vi på tre personer i en grupp skulpturera en skulptur. En av oss tre poserade skulptur, en annan i gruppen var det formbara materialet för att kunna skapa en likadan skulptur och den tredje skulle utforma skulpturen samtidigt som den blundade. Man fick känna på personen som agerade skulptur och sedan försöka placera den som agerade det forbara materialet likadant..

Detta var inte helt enkelt! Det kändes lite konstigt för den som skulpturerade. För oss andra var det mindre problematiskt...

Det kan upplevas lite pnsamt att ta på någon annan, då man inte kan se var man tar??? Undrar hur elever skulle känna inför en denna typ av övning? Kanske skulle det vara nyttigt och berikande eller så skulle det kännas obehagligt och pinsamt... Svårt att avgöra, men detta är något man bör ha med sig i bakhuvudet om man skulle göra liknande lekar med elevgrupper..

Fortsättning vecka 4

En annan lek vi gjorde var att vi fick dra en lapp där det stod ett djur som man skulle efterlikna
med hjälp av ljud. Alltså om man fick en lapp där det stod ko skulle man kanske låta muu..muu..muuu... o.s.v. Jag fick en lapp där jag skulle efterlikna en häst. Sen var det meningen att vi skulle blunda och låta så som det djur som stod på lappen och i blindo lokalisera till den djurgrupp man tillhörde... Det kanske var tre som hade fått samma djur och meningen var att vi genom att höra våra läten skulle finna varandra bland alla andra djur som väsnades omkring en. En mycket kul uppgift! Jag lyckades både fota och filma en kort frekvens innan kamera minnet tog slut...

Blogg Vecka 4

På måndag hade Anna stina sin workshop.. På förmiddagen fick vi leka lekar och på eftermiddagen fick rita kroki.. Det var kul att få leka dessa lekar med tanke på att jag inte kände hela gruppen..

Första leken skulle vi trasla ut till ett långt led utifrån att stått i en ring där vi i blindo trevat efter en annan hand. båda händerna skulle hitta någon hand att hålla i. Detta ser man tydligt i bild två... Det gick inge vidare och vi avbröt efter andra försöket. Men tydligen ska det gå att reda ut detta virrvarr av händer och personer till ett enda led.. Hur det gick till ser man på resten av bilderna från 3-5

Bild 1

Bild 2

Bild 3

Bild4

Bild5

Vecka 3

Ja det är nog lika bra att jag skriver om allt då jag inte lyckas hitta en enda blogg som jag skrivit! Allså börjar jag med vecka 3 happenings!

Måndag gick vi igenom vad kursen skulle innefatta med schema och upplägg etc.

Det viktigaste för mig var, att jag fick information om att vi alla skulle arbeta med ett eget projekt som skulle handla om att synliggöra det verkliga. Vi skulle arbeta oss fram genom den egna processen och se vart det skulle föra ens konstnärliga arbete mot. Vi får välja material och tillvägagångssätt. Använda de medel som man själv känner passar för ens process. I slutändan ska ens undersökande projektarbete leda till att synliggöra det verkliga, vilket är kursens tema.

Synliggörandet av det verkliga är för mig ett mycket brett område och i princip handlar det om allt som jag kan uppfatta i huvud taget. Eller det jag inte kan uppfatta, men endå finns i mitt medvetande genom kunskap och reflektioner av de jag upplevt i mitt liv som människa..

Med tanke på att allt går att synliggöra, kan jag inte låta bli att fundera över vad man inte skulle kunna synliggöra, så som det man aldrig upplevt eller har kunskap om? Går det? I detta avseende menar jag inte det som är osynligt eller det som man inte vet med säkerhet. Exempelvis, hur världen blev till? Utan rätt och slätt det man verkligen inte vet, för att ens kunna föreställa sig något om.. Jag vågar påstå, att självklart är detta en omöjlighet, då även vår fantasi är skapad från erfarenheter på något vis.

På tisdagen samma vecka var det dags med den första workshoppen som Viktoria och Helen höll i.

Vi fick börja med att nita upp delar ur morgontidningar på en vit vägg. När väggen var helt täckt delades vi in i grupper på tre, som skulle välja en eller flera bilder/skrifter från det som var fastnitat på väggen. Utifrån dessa skulle vi ta ett ställningstagande och skriva ett statement och göra en action som skulle vara i max 20 minuter.

Detta var en givande och befriande uppgift. Kul att få arbeta med en grupp och tänka till med hjälp av texter och bilder som speglar vår omgivning och värld. Vad vill man förändra, vilket budskap ska man frambringa och vad är det som man vill ska synliggöras? De var frågor som dök direkt upp i mitt huvud. Men när actionerna hållits och workshoppen var slut så kände jag att uppgiftens tyngdpunkt låg i hur vi tolkade varandras actioner. Vad vi trodde skulle hända och hur var och en reagerade, både som grupp och som enskild. En viktig synpunkt i detta är vilken relation har de som gör en action jäntemot sin publiken?

På fredag var vi på kulturhuset och såg en uttställning av Shirid Neshat, Kvinnor utan män. Innan detta skulle vi ha sett en dokumentär av Nahid Persson, Drottningen och jag.

Efter utställningen samlades hela gruppen för att diskutera dessa två kvinnliga konstnärers synvinkel på kvinnan. Båda konstnärerna var från Iran och båda utgick från kvinnan med anknytning till det Iranska samhället.

Utställningen på Kulturhuset påverkade mig mest! Jag gillade hur de fyra filmerna i Kvinnor utan män påverkade mig visuellt! Det var både berörande och vackert att se olika kvinnors öden. Förutom kvinnans perspektiv så iaktog jag valen av bildvinklar, färger och personer man valt som karaktärer. Kort och gott, så påverkade filmernas utformning hur jag som åskådare upplevde handlingen och kvinnornas öden i de fyra olika filmerna.